Sista långfredan

På IKEA har långfredag inget med påsken att göra utan det avser den fredag varannan vecka då man jobbar 5.30-17. men snart är det slut på det. Imorrn kommer den allra sista långfredan. Det är inte utan att det känns lite vemodigt. Efter 8 år tänker man knappt på att långfredagar kommer och går, men i början var det jobbigt. Nu har det mest gällt att få sej en extra tupplur typ idag (ja det blev faktiskt en tupplur) och att ha rejält med mp3-låtar i mobilen att lyssna på under dagen. Viktigt är också vem som har trefikat och tar med nån kaka eller tårta.

Sommaren är slut

Ja, det måste den väl va, solen skiner som jäsiken och det är ändå kallt. Imorse när jag åkte till jobbet var det 6 grader plus!!! Så det var det det. En vädermässig skitsommar men i övrigt lyckat. Det blev t o m en badning till, i fredags kom nån snabb värmebölja in så jag la mej å glassa på vätterstranden i 2 timmar å tog sommarens sista dopp. Nu e coverbandshösten igång istället, läs mer om det här.

Sista lediga fredagen

Så har den då kommit, den sista lediga fredagen enligt de gamla arbetstiderna. I 8 år har jag försökt förklara mina arbetstider för folk - det har inte gått. När det nya 8-veckorsschemat kör igång om 10 dagar behöver jag inte ens tänka på å förklara nåt - de e ändå omöjligt att förstå. Det är bara att njuta av den sista dagen och sedan leva på minnen, som det här.

Sommarlåt

Gå nu för jäsiken in här och rösta på "Visit to Vienna" med Sahara Hotnights. Annars kanske Markoolio vinner...

Sommaren är lång

ja, och i radio är den en vecka längre. De flesta semestrar slutar väl vecka 32 om inte tidigare, men i radio har det varit sommar en vecka till. Programmet "Sommar" har firat triumfer, senast idag med Fagerstas egen Howlin' Pelle. Det är inte ofta man hör AC/DC i P1.

Mindre triumfatoriskt har P4:as förmidagsblock varit, trots den kaxiga programförklaringen "Sommarsverige". Bara signaturen är som ett hån med tanke på vädret: En bit av "Att angöra en brygga" och sedan ett plask. Från en vattenpöl eller ett bad?

Med tanke på ett sex veckors uppehåll på mitten har det blivit en del badande trots allt:

8 juni: Tahe
9 juni: Stråken
11 juni: Vättern*
12 juni: Vättern*
20 juni: Tahe
23-24 juni: Havet (west coast)
7 augusti: Vättern*
9 augusti: Vättern*
13 augusti: Vättern
14 augusti: Fängen

Datum med * indikerar nattdopp efter kvällsskift vid halvtolvtiden på natten. Rekommenderas!

Igår var jag på Regnrock på Vätterstranden - nej Vätterfesten heter det. Det regnade egentligen bara i början, men den redan glesa publiken minskade ännu mer efter hand. Undrar hur många som var kvar på De la rue? Jag tror Mats, Jovnas och Tesa höll ut...

Två års bloggande!

Idag är det 30 år sen Elvis dog. Det är oxå 2 år sen jag började blogga: kolla här:

gamla tider

D fann en gyllene era från mitten av 90-talet till 2006 då p3 live var 57 minuter långt. Nu är det 30 minuter, och ni kan ju läsa här om ni vill ha mer klagomål på sr. DÅ fick man feta livedokument i öronen var kvällsvecka, och spelade in morgonveckorna (på jobbet alltså). Särskilt viktigt var det att spela in torsdakvällarna, och helst få med 1 timme p3 rock också till ”långfredan” på maersk/IKEA (5.30-17 för att vara exakt).
Nu kvittar det. En halvtimme hit eller dit, och ingen kassettspelare i funktion på trucken. De e mp3 å fm-sändare som regerar nu. Synd på kassetterna – men ny ohörd musik når en på jobbet även i fortsättningen.

DÅ kunde ett hyfsat turnerande band få en att avstå från aktuella skivor när de levande dokumenten helt enkelt var så mycket…just det, levande. Jag köpte nya skivor då, i mycket större utsträcking än nu (som alla andra) men p3 livearna gick så mycket varmare. Med vissa artister har jag upp till 5-6 stycken livetaper.

OM jag nån gång blir arbetslös eller blir så gammal som jag går i pension, då ska jag sätta mej med de där kassetterna. Det kan bli om 10 år, 20 år eller t o m 30 år – men jag ska sätta mej med dessa kassetter å bara njuuuuuuuuuuuuuuta. Inte jobba ett dyft men ändå minnas det gamla och nya IKEA lagret. Det finns lagrat på banden - likaväl som musiken.

Lyssna på P3 live ikväll förresten, då är det Brian Jonestown massacre. chicketikawoawaow!

Too much blog business

Det finns för många blogmöjligheter å för lite inlägg.

förutom denna blog så kan jag blogga på myspace. de e egentligen bättre, för man kollar ju myspace en del. typ jämt. Carl-Johan är den just nu mest framstående myspacebloggaren, han har tagit över efter pellegnillot. Nu har jag (som den siste i världen) börjat använda messenger och där kan man oxå blogga. å lägga upp bilder - som på myspace.

Det jag vill ha sagt är att den fristående bloggen är rätt onödig om man inte har så mycket bilder (och bilderna ändå e kassa :). Jag avundas gnillot och c-j som har kunnat börja från schratch (heter det så) på sina spacear. Det man skulle kunna göra är att ha knegarns musik- och kulturblogg här och avhandla Knegarnsaker här. Glöm inte att lyssna på Samma Dröm förresten!

Myspace har även en schysst subscribefunktion, så varje gång Carl-Johan skriver nåt så får jag ett meddelande om det. suveränt. Länge leve bloggen-i-nätverket!

Grattis!

Idag fyller frugan 30! Må hon leva uti hundrade år!

Knegarn får en trevlig avslutning på semestern

Dagens blogg ägnas åt...

Hur var det då?

Det kunde varit bättre, men jag hade kul ändå. Det här var nog sista gången jag såg Stones. Precis som det har stått i annan media så är Keith Richards slut som liveartist. När han och Ronnie spelade mot varandra fanns inte den vanliga kommunikationen och kemin kvar längre, det såg mer ut som Keith bad om hjälp.





Han fick hjälp av Ronnie, som spelade de flesta solona och gjorde det hyfsat – men det är inte så gitarrarbetet ska fungera i Stones. Keith sjöng faktisk helt okei i ”I wanna hold you” men jag hade hellre hört ”Slipping away”.




Jagger då? Tja, han är ju den enda i gänget som alltid har skött sin hälsa och det betalar sej. Jagger är 64 år ung och han och Charlie har en hög lägstanivå som de ligger över hela tiden. Men Charlie har tröttnat på turnélivet för längesen. Han gör det han ska, troligen för sista gången. Karln har enligt svenska regler varit pensionär i ett år…

När bandet presenteras minns jag samma presentation på stadion 1995. Då slog Keith Richards sig för bröstet. Då hade han anledning att göra det. Nu har han ingen anledning att vara stolt när namnet ropas ut, och det syns på honom. Han ser riktigt uppgiven ut.

Jag väljer att minnas de få gånger allt stämde – som i Midnight rambler. Det var dessutom kul när Stones helt plötsligt dök upp på en liten scen mitt ute i publiken:

Här spelar de typ Honky Tonk Women

Knegarn går på Ullevi

Förfesten nås med hjälp av spårvagn, betald med sms samt whisky i en petflaska. William hittar Ejdergatan, sen guidar de kameaskygge Asgar till en mysig innergård. Sol och Bärs!

Vid sju halvåtta iväg me spårvagn igen och INSLÄPP


Den som ändå hade ståplatsbiljett...Men det har ju William, ro hit me Biljetten! En "riktig" vakt stoppade mej - jag befann mej på fel ställe för att kunna ha gått in med ståplatsbiljett på sittplatsläktaren - men längst bak fanns några mindre nogräknade typer som sa "Hoppa över". Jag hoppade över staketet i nederkant i bild och så hade jag också ståplats! Forts följer...