En liten detalj om recensionerna

Som ni märker får de flesta treor och fyror. Band som förtjänar lägre betyg har jag som betalande besökare ofta helt enkelt slutat titta på efter några låtar, därav det höga snittet. Jag såg nästan hela Blue Öyster Cult men mådde kass p g a en matförgiftning och jag avstår därför att recensera denna annars utmärkta konsert.

Något som fick mig att piggna till igen var pojkspolingarna i h.e.a.t som spelade på tältscenen. Bara det faktum att de kommer från den inom svensk hårdrock anrika förorten Upplands Väsby avslöjar en del... De flesta i bandet var väl inte ens födda på 80-talet, men det låter ändå 110 % 80-tal. Trummisen har t o m D-drums för extra plastigt ljud! När de flesta festivalbesökare blivit rätt utsjasade på lördakvällen gjuter h.e.a.t nytt liv i folket med lagom snäll ursvensk pudelrock och ledordet för årets festival: Glädje.

Aldrig har väl mängden glam, sleaze och arenaband varit så stor på Sweden Rock som i år. Blir man inte glad av ett band som t ex Hanoi Rocks har man inget hjärta i kroppen. Visst, jag har inget emot svärta i musik men live är det nåt visst med att verkligen lyftas upp i ren och skär eufori. Njut av ett bildsvep från Hanoi Rocks! Presentatör är en lika glad film-Ronny...