Judas Priest recension

Sweden rock, torsdag

Inte trodde jag att Judas Priest spelade shoegazemusik men metallguden Rob Halford tillbringar stora delar av konserten stirrades ner i golvet, varför?
Nån tysk i publiken mumlar något om Teleprompter men det kan inte vara hela sanningen.
Halford sjunger i alla fall strålande, ja hela bandet är i fin form men ljudet blir då och då instängt. Bettet i gitarrerna kommer inte riktigt fram i PA-anläggningen.
Att Judas spelar några låtar från kommande plattan ”Nostradamus” är helt i sin ordning men de har kanske valt smakprov med lite för lågt tempo. Breaking the law balanserar snabbt upp det hela och andra höjdpunkter är Electric eye och Painkiller där Halfords skrik klöser rejält i trumhinnorna. Jag saknar dock material från ”Sad wings of destiny” och ”Stained class”. Det blir godkänt, men inte mer.