ÅRETS KONSERTER

1. Priest Feast, Scandinavium 090301
2. Bob Dylan, Kinnarps Arena 090327
3. Thåström, Huskvarna Folkets Park 090403
4. Träd gräs och stenar, Kulturhusets vind 090517
5. ACDC, Ullevi 090621
6. Cult of luna, Hultsfred 090708
7. Körsbärsfettera, Emmaboda 090801
8. Motorpsycho, Debaser Malmö 091031
9. Mattias Alkberg, Bongo/APT 091113
10. Ingenting, Bongo/APT 091127

ÅRETS PLATTOR

1. A Camp: Colonia
2. Thåström: Kärlek är för dom
3. Olle Ljungström: Sju
4. Green Day: 21st century breakdown
5. Paradise Lost: Faith divides us – death unites us
6. Immortal: All shall fall
7. Them Crooked Vultures
8. Bear Quartet: 89
9. The Fine Arts Showcase: Dolophine smile
10. Ingenting: Tomhet idel tomhet

ÅRET I ÖVRIGT

Årets festival: Metaltown. Sol, hårdrock, plastmuggsöl och ett glittrande glatt Göteborg.
Årets rockklubb: Det skulle ha varit Bongo/APT om de inte envisades med att ha indiedisco så länge innan banden börjar.
Årets musiktävling: Dansbandskampen. En tävling alla musiker har en chans att vara med i.
Årets egna gig: Dött lopp mellan Örserum 30 april och Sir Simons 24 okt.

Pöööörpel Kinnarps 091127

Det stora problemet med Deep Purple 2009 är att jag inte tål Steve Morse gitarrspel. Jag tänker hela tiden på hur mycket bättre det hade varit om Ritchie Blackmore ställt ifrån sig lutan och dykt upp med sin Strata. Däremot är keyboardisten Don Airey ett fynd - virtuositet, fantasi och aggression och snygga ljud. Min keyboardtrakterande kompis tyckte t o m att han var bättre än Jon Lord! Det vete fan...
Men stackars Ian Gillan. Han kan inte ta en enda falsettton rätt och jag förstår att de inte spelar Child in time längre. Gillan får briljera i lugnare nummer som ”Wasted sunsets”, för i det lägre registret har han fortfarande pipan i behåll.
Vad ska man säga om kompet? Stabilt – Roger Glover har aldrig varit någon mästerbasist men han får till lite snygga grejer ibland ändå. Ian Paice har tappat i energi men han har kvar sin jazziga teknik och sväng. Synd att de avslutande klassikerna Smoke on the water, Space truckin’ och Black night alla går liiite för sakta, men Gillan sjunger den förstnämnda med bravur, det tackar jag för.

Det känns för övrigt märkligt att höra denna upplaga spela instrumentalaren Wring that neck och genombrottshiten Hush. En enda av dagens medlemmar var med på skivversionerna – Ian Paice. Nästa år fyller Gillan, Paice och Glover 65. Gå i pension! Vila på gamla meriter! Ni har inget kvar att bevisa!

2000-TALETS 30 BÄSTA PLATTOR (Ingen inbördes ordning)

1. The Ark: We are The Ark (2000)
2. Stefan Sundström: Fisk I en skål (2000)
3. Queens of the stone age: Rated R (2000)
4. Latin Kings: Mitt kvarter (2000)
5. Hellacopters: High visibility (2000)
6. Jack Brothers: Nivose – Kärlek på svenska (2001)
7. Motorpsycho: Phanerothyme (2001)
8. Tool: Lateralus (2001)
9. Neurosis: Sun that never sets (2001)
10. Isolation years: Inland traveller (2001)
11. Mustasch: Above all (2002)
12. Opeth: Deliverance (2002)
13. Wilco: Yankee hotel foxtrot (2002)
14. Bear Quartet: Ny våg (2002)
15. Essex Green. The long goodbye (2003)
16. Cardigans: Long gone before daylight (2003)
17. Mattias Alkberg BD: Tunaskolan (2004)
18. Slipknot: The subliminal verses (2004)
19. Silverbullit: Arclight (2004)
20. Håkan Hellström: Ett kolikbarns bekännelser (2005)
21. Wilmer X: 13 våningar upp (2005)
22. Mogwai: Mr Beast (2006)
23. The Nykels: Det här går ju bra (2006)
24. Iron Maiden: A matter of life and death (2006)
25. Machine Head: The blackening (2007)
26. Down: III – over the under (2007)
27. Eldkvarn: Svart blogg (2007)
28. Radiohead: In rainbows (2007)
29. Testament: Formation of damnation (2008)
30. The Soundtrack of our lives: Communion (2008)

LOCAL HEROES (JKP-VGD-NSJ)
Frogbox: Dennis second try (2000)
Thingamabob (2001)
Speed King (2001)
Moll Flanders demo (2002)
Dialog CET: Konsumera era (2003)
Spunkmusik (2003)
Phace: Homecoming (2005)
Pistolese: Live at Almenäs Cellar (2005)
Ed Greene (2006)
Koda demo (2008)

EGNA FINFINA INSATSER (med kommentarer)
1. Mellow Delivery: We had it all, but we lost it (2000)Det tog over ett år innan Mellow fick till en demo, men den ger en bra bild av hur vi lät.
2. Mirror Maze: Let’s get inspired (2001) Ännu en Mirrormazedemo som (nästan) bara jag och Andy spelar på, men en av de bästa. Jag säger bara ”Loaded”.
3. Dexter: The Dennis Moore EP (2002) Dexter fick en nytändning och som brukligt spelades fler låtar än vad som behövdes in – och alla låtar var bra!
4. Bygden: Traktordemon (2002) Det enkla är ofta det bra och här har vi en mycket ärlig förstademo av ett band som la av för tidigt.
5. Extra Cheese: Rocket (2004) Helt klart den Cheesedemo som fick fetast ljudbild – och gospelkör! Slow burn!
6. Knegarn: Ja det var Knegarn (2006) Det andra studioinspelade albumet fick mer aktuellt material och den makalösa allsången på ”Vi ska till Tranås”.
7. Gimps From hell (2008) Spela aldrig in i en studio som inte är färdigbyggd! Trots allt fick vi ihop tre låtar, och Pierre sjöng lead på två!
8. Knegarn: Trots allt (2009)Äntligen ett Knegarnalbum som verkligen känns som ett album.

Sommaren är slut

Det är den sista augusti och det har blivit dags att summera sommarn. Den var bra faktiskt, och förlängdes genom badande in i det sista nämligen måndag till torsdag förra veckan. Hela listan:

17 juni - Tahesjön
23 juni - Vättern
24 juni - Vättern
25 juni - Vättern
28 juni - Vättern
29 juni - Vättern
2 juli - Vättern
16 juli - Vättern
17 juli - Vättern
6 augusti - Vättern
8 augusti - Vättern
9 augusti - Vättern
20 augusti - Vättern
24 augusti - Vättern
25 augusti - Vättern
26 augusti - Fängen
27 augusti - Vättern (kanotklubben)

När inget annat anges är det vätterstranden sjöbo som innebär Vättern. Lite kul då att jag avslutade badandet vid kanotklubben, mest för att jag väntade på att få köra in bilen i garaget men där stod en målarbil i vägen fram till 15.30 varje dag förra veckan. Jag tror jag har slagit personligt rekord i badande i Vättern i år. Jämför här och här.

Jag mötte Kamprad

Den här helgen svämmar Facebook över av bilder på IKEA-folk som hamnat på bild med Ingvar Kamprad. Han besökte nämligen "vårat" lager i fredags. Jag fick aldrig till nån sån där bild, jag försökte inte heller. Kanske var det dumt, men det är inte säkert en bild är det varaktigaste minnet.
Istället väntade jag tills möbelkungen precis skulle lämna lagret och tackade honom för att han kommit hit. Det första han sa var "Är du kravmärkt?". Jag har nämligen en massa klistermärken från bananer på mitt stämpelkort och han skulle väl kolla vad jag hette eller nåt. Sen sa han: "Det var kul att jag fick komma hit".
Kamprads handslag var i en klass för sig. En gigantik näve grep tag i min hand. Det kommer jag att minnas mer än tusen låtsaskamratliga bilder.

jaha. Nu ska dom lägga ner Hultsfredsfestivalen. Jag anade ugglor i den berömda mossen redan när Sonispheregrejen dök upp, två risktaganden är bättre än ett??? Men att det skulle gå såhär långt, särskilt som 2009 års hultsfredsfestival var en av de bättre med facit i hand. Ångra er nu, ni som inte var där!
Att man blir ledsen över nedläggningen är främst av nostalgiska skäl. Jag har besökt 14 av festivalerna på 17 år, det är en rätt stor del av ens somrar. Dessutom har jag jobbat på 8 av dessa festivaler, 1997 som security (!) och de övriga 7 som recensent 2002-2007 och 2009. Det blir tomt efter Hultsfredsfestivalen. Och vad ska nu hända med det lilla samhället med samma namn som festivalen?

En hyfsat solig kväll på Bishops/Fiskarn

Törstig hund.

Porschen checkar in på Stora Hotellet.

Vilken skönhet!

Midnattsolsrallyt, otvivelaktigt.

Festivaldags igen

Som aptitretare: lite festivalarmband

Knegarn har semester

Eller: efter solsken kommer regn. Illustreras här på tydligt sätt.

Som någon (?) kanske märkt så släpar bloggen efter en del. Inlägget från Midsommar skapades 10 dagar EFTER midsommar så det är ju fullt logiskt att ni idag bjuds på 2 recensioner från Metaltown: (27 juni)

EVERGREY betyg 3

Att Tom S Englund är en utrycksfull sångare med känsla för feeling är ingen nyhet, synd då att Evergreys låtar går in genom ena örat och ut genom det andra. Materialet är alltför anonymt för att göra något bestående intryck på mig. Det blir en stunds underhållning men inte man kommer att minnas. Vässa låtarna!

HAUNTED betyg 4

The Haunted är så taggade att de börjar spela två minuter INNAN utsatt tid och varför inte - vill man rocka loss så är det bara att köra. Haunted radar upp musikaliska käftsmällar och baskaggarna Peter Möller Jensens baskaggar smattrar som dom ska. Sångaren Peter Dolving blandar skämt och allvar i sitt mellansnack och Haunted går i mål med en grym spelning.

Jag hade egentligen tänkt recensera mer men jag orkade inte. Hipp som happ så var första semesterveckan slut och jag jobbade tisdag-lördag. Nästa blogg blir väl om gårdagen.

Midsommar

Knegarväder

När all initiativförmåga till någon annan aktivitet försvunnit - då är det dags att blogga. Det är bloggarväder och knegarväder. Jag fick just reda på att jag precis hinner genom stan innan studenterna ska åka åka åka på lastbilsflak. Hinna genom stan för att - tack och lov - jobba. Tänk att slösa en semestervecka på det här:

Nu kom brandkåren också. Ifall det börjar brinna på lastbilsflaken.

Blev mest avskräckt när Mia Friedner för några veckor sedan genomförde sin detox, som bl a innebar att man inte dricker kaffe,. Men i måndags tänkte jag: vafan, jag jobbar kväll, jag behöver egentligen inte nåt kaffe denna veckan. Det är mest en rutin.

Så jag slutade helt enkelt dra i gång en kanna direkt på morrnen, inget kaffe på maten, och jag tog heller inget gratiskaffe (fast det tog emot) på jobbet.

Detta är nu tredje dagen och inte fan känner jag mig mer hälsosam, har istället en lätt huvudvärk hela tiden. Vad är vitsen med att INTE dricka kaffe egentligen? Jag börjar nog snart igen.

Knegarn laddar om

Igår hämtade jag nyss nämnda portastudio från lagningen och kunde på så vis få lite reverb på mastordontinspelningen från sportfesten i Örserum. En nätt inspening på 3 X 74 minuter som på vissa ställen kompletterats med nytt baskomp men är en faschinerande kamp mellan 3 coverbbandsmusiker och ett gäng fulla och galna (utklädda) idrottsmän anförda av den mer sympatiske Dick Aronsson.

Ja då var plattan klar. Vad jag inte nämnt är att den är inspelad på en trasig portastudio. Kanal 1 går inte att använda för man hör inte det man har spelat in – ingen playback på 1an. Därför begav jag mig till det trafikmässigt livsfarliga torpa och lämna in den. Får se om de kan fixa det. Blir det för dyrt skiter jag i’et.

Jag tyckte väl det var kallt ute idag, och när jag kolla tempraturmätaren på swedbank stod det +6! I mitten av maj! Blir nog inte Fiskarn i helgen…

KNEGARN KÄMPAR PÅ

Arbetet med plattan går sakta men man får inte ge sig. I ett svagt ögonblick fick jag för mig att jag behövde en producent men vad ska den ha i betalt när inspelningsbudgeten är 0 kr? Det som får kosta är antingen mastering (man fixar till finputsningen av ljudet) eller omslag, antagligen omslag. Men gör man omslag måste man ju bränna skivor också, och det är ju skitjobbigt. Räcker det inte med att kämpa med att hitta lediga stunder att spela in på??? Förresten är låten jag jobbar med nu beatbaserad, lite techno-raveaktig??? Vad månde det bliva…