GAMMAL OCH TRÖTT...?
Jag läste precis några skiv- och konsertrecensioner som jag skrev i början av min recensentbana d v s 99-00 när jag skrev för nätfanzinet Popöga och nät- och pappersutskicket Pophora (som senare blev Sveriges Jerusalem) och man kan ju konstatera att de recensionerna är betydligt elakare och sämre underbyggda än mina nutida alster. Men är det bra eller dåligt då? undrar vän av ordning. Både och, va? Man får ju tycka vad man vill bara man kan argumentera för det. Fast det är roligare med en text som dryper av sarkasmer och ironi, utan förmildranden. Eller så var det roligare då. Eller så passar inte sådana texter i Tidningen. Jag kanske inte är så mycket äldre och tröttare ändå. Men förkyld är jag som bara jäsiken. Nu har jag sett klart Heartworn Highway och den var mycket bra. Tack för det tipset, Utan Prefix-Dan!
posted by Knegarn at 11:58 AM
3 Comments:
Det var så lite så, jag-kommer-inte-på-något-prefix-just-nu-men-vänta-bara-Knegarn. But what have you done for me lately? Har du gjort något för att ta dig an de andra musikdokumentärerna jag rekommenderade dig tidigare här på bloggen? I alla fall "Dig!" borde du kolla om de kanske inte har på biblioteket...
1:21 PM
Den har dom inte. du får ta med den när du ska sjunga på min platta
3:00 PM
Jodå, jag har skrivit riktigt elaka recensioner ett flertal gånger i Tidningen. De går alltid igenom, såvida de är välskrivna och man har bra argument (och kanske ibland ändå, om man lämnar sent och det är bråttom, men det är ju onödigt, för ingen vill ju ha sitt namn under en dåligt skriven recension!)Men det är klart, det vill ju till att man hamnar på nåt som man verkligen tycker är sådär riktigt jävla Gert Fylking-dåligt. Man kan ju inte såga för sågandets skull.
5:54 PM
Post a Comment
<< Home